Om oss i flocken

fredag 20 april 2012

Din bästa håriga vän?

Har trimmat i 9 månader nu, och jag måste säga att idag var första gången som jag faktiskt bröt ihop.. Man vill alltid hålla uppe en stadig fasad när man jobbar i butik och folk far in och ut i trimmet och ja.. Det är mina kunder och mina kollegor, vill inte sitta där och deppa. Men idag rann det över.. Inte på grund av hundarna jag klippte men ja.. Här kommer en liten förklarar i detta surr..

Saker jag sett och vart med om under tiden som hundfrisör..

Hundar som efter tre-fyra schampooneringar fortfarande luktar rök - Folk tycker att bara HUND luktar äckligt men.. Rök är så otroligt mycket ruggigare.. Och tanken på hur hundarnas lungor ser ut efter att bo med någon som röker så otroligt.. 

Hundar med tovor på hela kroppen - Ta ett tag i ditt eget hår och dra (om du är håröm) eller dra i något annat hår du har på kroppen. Den smärtan som du känner då, tänk dig att ha den i ljumskar, armhålor, överallt. Tank hur ont det så gör att röra sig, sätta sig, lägga sig, äta osv..

Hundar som inte haft full rörlighet i ben på grund av svåra tovor - Tänk dig att ha så mycket tovor att du inte har full rörlighet, att du nästan måste hoppa fram för att det gör så fruktansvärt ont att ta ut stegen, eller att det dessutom tar stopp för att tovorna är för tighta..

Hundar som har tovor runt könsorgan och analöppning - Tänk dig att hunden kissar men ingen kommer på backen utan istället stannar kvar i en stor tova under magen. Och tänk dig att bajsa och knappt kunna klämma ut något för att en tova blockerar öppningen och även om det kommer ut som fastnar det, och du kan själv inte få bort det.. Har haft en hund som hade bajs ända upp på ryggen, för att den sittet i sin egen skit. Den hade dessutom tömt sina analsäckar x-antal gånger i tovorna.

Jag tror att en hund tycker att det är extremt pinsamt och jobbigt med dessa problem, eller nej, jag VET. Dom första för att det gör ont och hindrar hunden rent fysiskt. Och dom andra för att jag tror att hundar kan skämmas över sin hygien. Jag tror verkligen det.

Det värsta med detta är kommentarerna/ursäkterna man får..

- Men du vet det har ju varit så svårt att hålla efter nu när det är jul och allt du vet.. (Också ser man att dom här tovorna har tagit lång tid att "gro"..)
- Nej men vi borstar flera gånger om dagen! (Också kommer hunden in i ett tovpaket)
- Nej men usch, var han så tovig, ja då får vi bättre oss! Lilla gubben då.. (Också kommer dom tillbaka efter fem månader igen och hunden ser precis lika dan ut..)
- Tro inte att jag har misskött henne.. (Sa en kvinna med en hund som jag fick raka ner med 10ans skär..)
- Nej alltså vi har tagit en paus i utställandet så nu är dom bara gårdshundar, men så illa är det nog inte. (Sa en kvinna med en hund som inte kunde röra frambenen för att frambenet satt fast i brösthåret som i sin tur satt ihop med det andra frambenet.)
- Det är ju så dyrt det här så man har ju inte råd att göra det så ofta.. (Säger damen i Prada stövlar och resten av kollektionen från stövelkanten och upp.)

Allt detta fick bägaren att rinna över idag, kunde inte hålla tårarna tillbaka.. Några tårar blev det och magen vred sig.. Som sagt inte för att dagens hundar var några sådana fall direkt men allmänna tankar på hur mycket man sett och vart med om..

Hur står man ut med ett sådant jobb kanske många tänker? Jo, för det bästa i denna tragiska verklighet är att det jag gör är att jag hjälper dom här hundarna med det dom själva inte kan - Befria sig från smärtan och ohygien. Finns inget bättre än att känns hunden lukta gott, röra sig fritt och OFTAST (90% av alla gånger) så är hunden lyckligare än när den kom. Blir tårögd nu när jag tänker på det.. För lyckan i dom små ögonen (som ingen innan såg) är så otroligt speciell. Även om dom är arga, vill bitas (vilket oftast beror på att det luggas och gör lite ont att ta bort dom..) så spelar det ingen roll. Jag gör allt jag behöver för detta små, slipade diamanter. Masserar ofta in schampot lite extra, så dom får lite massage och mys, torkar dom ofta med handduken lite lägre i knät och klappar, kliar och pratar med dom så mycket jag bara kan.. Att få göra dom så fina jag bara kan och piffa och fixa gör det hela så otroligt värt.

Men blir man inte jävligt förbannad på hundägarna som gör såhär mot sina bästa vänner? Först JA. Jätte arg kan jag bli.. Men.. Jag försöker alltid prata med hundägaren och jag har ändrat min uppfattning lite.. För oss hundidioter som känner och tar på våra hundar mycket för att se som dom är friska och mår bra VET hur en hund ska kännas.. Många vet inte det. Dom vet inte hur en tova känns. Dom vet inte att man inte bara kan borsta uppe på tovorna, eller att tovorna existerar. Dom känner inte att hundens päls är jätteskitig. Allt för många gånger så ser jag på dom att dom inte alls förstått hur illa det verkligen är. Så ofta ger jag dom en chans till. Ser hunden lika förjävlig ut nästa gång så blir jag arg på riktigt. För då vet man att, då bryr dom sig inte.

Flera gånger har folk lyssnat på mina tips, kommit tillbaka i tid (innan hunden blivit ett tovmonster), köpt dom verktyg dom behöver och gjort ett kanonjobb.. Och man blir SÅÅÅ glad! För hundarnas skull.

Så mitt råd - Innan du bestämmer dig för att köpa en pälsras - tänk igenom den nya dagliga sysslan - PÄLSVÅRD. Och om pälshunden du ska köpa är en blandis så blir ofta pälsvården betydligt jobbigare (pga av att pälstyper blandas och, som sagt, ofta till det sämre!).

Älskar mitt jobb och hundarna men ibland rinner bägaren över.. Då tar jag mina "pälslösa" hundar och drar fingrarna igenom pälsen och ger dom ett bad. Mina bästa vänner är bara värd det bästa och får Ninja någon gång en tova så ska jag banne mig klippa bort den och rama in den! Och pussa 938257928357 där den satt så all smärta som någonsin KANSKE uppkom, försvinner och blir bortglömd.

När jag blev hundfrisör så tänkte jag, hmm måste kanske skaffa mig en pälshund.. Och kom fram till att det ena jag kan ta mig an är en trimhund som rycks två gånger per år typ. Och då jobbar jag på ett trim. Men jag är ärlig mot mig själv.

Nu har jag precis tryckt en pastasallad och cheeseballsen + troccan väntar på mig! The New Girl is on (bästa serien någonsin)! Ha det bra, imorgon står jag på event i butiken hela dagen :) Vi kanske ses!
/Tinan

6 kommentarer:

  1. Har liknande erfarenheter, fast av groteskt överviktiga hundar, som inte äter något. Hundkörkort kanske skulle upp på tapeten?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men eller hur! Inget annat än maten.. som den heller knappt för något av. Också går dom alltid flera mil om dagen. USCH. Just nu har vi en Biggest Loser tävling på jobbet där vi hjälper hundägare med överviktiga hundar - dom får bra foder och tips och råd! För vissa går det faktiskt rätt bra! Man får göra det man kan för att hjälpa! (Vinnaren av tävlingen vinner en månads förbrukning av mat).
      Körkort borde definitivt införskaffas - I'm on it!

      Radera
  2. Klarar du att släppa jobbet när du går hem? Jag tror vanskötta hundar skulle förfölja mig in i sömnen...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Avslutar varje jobbig dag på jobbet med en ordentlig promenad med mina hundar och vet ju att hunden just mår betydligt bättre så jag tycker det går bra! Man måste lära sig att "gå vidare".. Annars blir man nog väldigt deppig.. :/

      Radera
  3. Vad jag funderar på är, de där människorna som faktiskt inte bättrar sig, kan ni inte anmäla dem för djurplågeri? För det är ju precis vad det låter som. Ta bilder på hur illa hundarna ser ut när de kommer och anmäl!

    SvaraRadera
  4. Urs, jag vet verkligen hur det känns! :/ Har jobbat i djuraffär (här i Sundsvall jag också) i 4 år och förra året jobbade jag även extra på ett hunddagis där de även trimmade hundar och jag fick ofta hjälpa till med trimm och bad. På hunddagiset kunde det komma in hundar med tovor som du beskriver, och en gång kom det även in en stackare (nyss omhändertagen omplacering, med en ny bra matte som tur var!) full i ohyra som kam fram när h*n klipptes.. Och på djuraffären träffar man ofta hundägare som är totalt ointresserade utav sin hunds hälsa, både när det gäller foder (hade en kund som skulle mata sin dräktiga tik och valpar med quinoa då hon själv var vegetarian..), pälsvård (borstar är ju dyyrt och jobbigt att hålla på med tydligen..), mental och fysisk stimulans (min hund tuggar sönder saker när den är ensam hemma, vad ska jag göra? Vadå mental stimulans, den får ju faktiskt 30 min promenad varje dag!) osv.. Och för att inte tala om vissa kloklippningar! Urs, kan blir alldeles gråtfärdig när det kommer in hundar eller andra djur med klor så långa att de börjat skruva och kröka sig så att djuret går på dem!!

    SvaraRadera