Som sagt jul snart och efter det drar hårdträningen igång för mig och Moggie. Moggie är hunden vi har på utbildning. Hon ägs av Rikards mamma och bor hos oss för att utbildas i IPO. Eftersom IPO är min kära pojkväns favorit så måste jag ju också lära mig! Moggie kommer föras av mig och Rikard figgar och instruerar!
Jag är inbiten svenskbruksnörd och därför kändes hoppet ganska stort till IPOt, syftet är ett annat, reglerna är annorlunda och helt slutmålet är rätt olikt de jag är van. Hundträning som hundträning kanske ni tänker men ICKE. Har varit jättestort för mig att ställa om sig.. Speciellt med Moggie eftersom det är på "allvar". Ninja har jag ju spårat och tränat skydd med men mest på lek liksom. Bruksspåret är ju inte alls lika noggrant och upplagt på ett annat sätt och andra mål.. I bruksspåret handlar det inte om så mycket vägen dit som i IPOt. IPOspåret är ett lydnadsspår det är inte det svenska. Aja, hur som helst. Mina första spår med Moggie gick i total tystnad från min sida, herregud vilken koncentration. Eftersom det är så jäkla noga så måste man ju vara med heeela tiden och hålla koll. Inte som ett bruksspår som är mer "slappt" i mina ögon, i alla fall mina..
Samma sak i lydnaden.. Det bedöms på olika sätt och därför måste man tänka lite olika. Dessutom måste man räkna själv och nog för att det inte tog så lång tid att lära sig, hehe, så var det krångligt i början.
Men.. Svårast av allt. SKYDDET. Jag vill verkligen lära mig och jag är otroligt noggrann, därför blir det mycket tänka samtidigt som du ska vara med och föra hunden. Man lär sig mycket av att titta men du måste ändå göra det själv för att helt förstå. Kändes helt hopplöst att förstå när det var precis rätt eller inte i början. Jag är inte du i huvudet men Moggie är så jäkla duktig att de handlar bara om finslip i de olika momenten vi jobbat med så skillnaden är hårfin. Dom senaste 5-6 passen har jag känt att jag verkligen är med i vad som händer, jag belönar i rätt lägen och jag kopplar själv! Jag kan själv säga vad jag vill träna och vet själv var vi ligger.
Det som är bäst med hela resan är att jag delar den med Moggie. Moggie är en relativtgöra lätt hund som inte hittar på hyss och som finner sig i att göra som jag säger. Inte det att hon är vek eller mesig, hon blir riktigt förbannad och jobbar jättefint med figuranten men jag känner alltid att jag vet precis vart jag har henne. DEN känslan är underbar, framförallt på skyddsplan.
Avslappnade händer som håller kopplet? Om ni inte räknade ut de själv så står Rikard ute på plan redo för action!
Ser så sjukt mycket fram emot sommaren 2012. Ska bli skitkul att komma in i en "ny värld", testa sina vingar lite i en ny sport ;) Ska även försöka starta Mogg i Appell och Lägre spår och tiden tillåter! Men IPOt i första hand. Det är tur jag bor med den bästa läraren, Rikard *hjärta*
(och ju mer jag tränar ju mer taggad blir jag inför sommarens valpköp, IPO-kelpie!)
/Tinan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar