Om oss i flocken

tisdag 2 oktober 2012

Lyndadsträning och Drag-kickar!

Att kliva upp och kliva in i ett nystädat vardagsrum.. JAG BARA ÄLSKAR när det är städat! SÅ efter en lååång helg i 65 kvadratmeter kaos så känns det mer än underbart att ha fått ordning! Lycka. 

Idag ska jag försöka koncentrera mig på att lugna ner mig, det samtidigt som jag ska trimma lite och träffa mamma! Kan ju definitivt hjälpa till med ner lugnandet! 

Lydnadsträning står på dagens schema för kvällen, ska se om mor min har några tips att dela med sig av. Hon kan ju definitivt säga been there, done that så! Måste bara berätta en rolig och ganska häftig grej om min mamma. Hon hade under mååånga år tränat och tävlat med schäfer, främst bruks men även lite lydnand - MEN, vilken blev hennes första lydnadschampion? JO, vorstehhanen som hon köpte för att "göra något nytt"! Musse som han hette blev för utom svensk lydnadschampion också sökchampion och hade ett cert kvar till spårchampion då vi fick avliva honom pga en skada som aldrig läkte. Snacka om häftigt! Schäferhundar släng er i väggen liksom ;) Den korthåriga vorstehn visat vart skåpet ska stå! 
Aja, tillbaks till sak! Som sagt, lydnadsträning ikväll och vad ska vi träna på:

- Linförighet (alltid bra att börja med när energin är på topp)
- Sättande (bra att träna när man har någon som tittar åt en)
- Inkallning med ställande (kan alltid bli bättre, fokus på snabbt stå)
- RUTAN
- Apportering (trä och metall, fokus på att gasa lite mer)
- Vittring (måste få ordning på detta moment, säkerhet säkerhet säkerhet)
- Fjärr (med STÖRNING)

... Jahapp, det var alla LK3 moment (utom gruppmomenten)! Så var det med det :D Ska bli kul att träna med mamma, var längesen! Känner mig taggad! Ninja kommer ju att få världens bästa belöning dessutom.. Att få träffa Berit och mamma (Berit är mammas malle), Ninja bodde ju med som ditt första år nästan så det finns inte många som hon blir så glad att se som dom! Hon blir heeelt tokig! .. Externbelöning? ;) 

På torsdag har vi också inbokad träning, då med Jenny och hennes kelpie Gizmo. Vad blir det för fokus på den träningen - RUTAN! Ska bli superkul! Såg att Therese, vår gemensamma vän, hade lagt upp en film på när hon tränar med sin BC Ville. Hon skickat hunden från klubbstugan till rutan - Säkert 100m, ner för en backe över ett dike och snett ut på plan, tror ni han fixa de? Såklart! Hur häftigt som helst! Kanske är hennes metod Jenny har fått ta del av ;) 






 (Bilder från Långa SM 2011)

Tänk.. Snart ligger det ett tjockt lager vit kärlek över hela Sundsvall.. LÄNGTAR! Längtar å grymt mycket efter att få dra på mig pjäxorna, koppla på skidorna och åka kilometer efter kilometer i ett elljusspår som skulle vart kolsvart om det inte vore för elljusen. Att åka i en liten tunnel av ljus och inte se någonting av omgivningen mer än stjärnorna på himlen och spåret du åker på. Och din hund. Att känna tyngden i linan av en kompis som vill ta dig framåt, ni är ett team och ni jobbar mot samma mål - Det snabbaste ni kan. Känslan när man står och väntar på start och känner att det är kallt, du är lite trött, 1 mil är lååångt.. Men så fort du får på dig skidorna och känner att du har en galen hund i linan så fylls kroppen av energi till bristningsgränsen och kick nr 1 kommer redan 5 sekunder innan ni drar iväg och håller i sig fram tills ni åkt 40-500m. Undertiden man åker så är man i en annan värld. Jag är aldrig så trött efter en träning som efter en dragträning, barmark eller på skidor. Jag ger aldrig så mycket som när jag tränar ihop med mina fyrbenta! Kick nr 2 kommer när man börjar bli lite trött och man känner att GAAAAH.. Då man känner att tycket i linan ökar och kunde hunden tala - Ger du upp? JAG ger inte upp? Kom igen, ger du upp?! Och man ger de lilla extra, de sista! Kick nr 3 kommer när vi stannar, selar av och går till bilen med skakiga ben. Då du stannar och hör något som klapprar och ser att det är dina ben som skakar så att pjäxorna steppar i den istäckta parkeringen. Armarna är obrukbara så det är tur att man har haft hunden med sig i spåret för att något drag i nått koppel skulle vi inte klara av. 
Det känns lite lyxigt att sen måsta vänta ett tag innan du lämnar station för att du inte har ork nog i benen för att orka gasa och bromsa. *RYSER*
Och till sist.. Känslan av att sen gå och lägga sig med sin hjälte på kudden bredvid och känna att fy fan vad bra vi var. Och fy fan vad bra vi är. Drag bygger och förbättrar relationen mellan hund och människa, så är det bara. 

Nej nu ska jag väcka Rikard, äta frukost och sen blir det promenad i skogen i ett väldigt höstigt Sundsvall!
/Tinan





2 kommentarer:

  1. Jag längtar också efter snön, men finns en viss risk att jag får längta förgäves...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skulle nog aldrig kunna leva där det aldrig kom någon snö.. Älskar snön!

      Radera